Behov i det fria

Äntligen!! Här om dagen på skogspromenaden satte Lyx sig ner, och kissade! Jag trodde att jag skulle tappa hakan helt och hållet. Men Lyx bara reste sig och gick vidare och lämnade en stor pöl efter sig, och därefter har det aldrig hänt igen. Men en gång i det fria är i alla fall ett steg närmare rätt hundbeteende. 

Kärlek till motion

Vi har kommit på ännu en motionsform för att få Lyx i form igen. Att kasta en väldigt studsig boll ut på fotbollsplanen som Lyx får springa efter och hämta i full racerfart, funkar perfekt!

Valpkurs inställd

Valpkursen är för tillfället inställd på grund av att instruktören nyligen blivit opererad. Nu när kursen inte blir av, så märks det faktiskt på Lyx att det är väldigt nyttigt för henne, framför allt mentalt då hon blir lite extra sprallig och rastlös utan kursen.

Åsen-backe premiär!

I tisdags var Lyx hos veterinären för att operera bort en hörntand som inte trilla bort. Men pinsamt nog så hade den lossnat när veterinären Karin tog sig en titt, och så var problemet löst! Men genast fick vi ett annat problem, Lyx har blivit lite för tjock men detta skulle gå att lösa enkelt med lite mindre mat och mer motion. Mer motion, fick innebära en utmaning, att ta sig upp för Söderåsen till fots! Såklart var detta inget problem för hurtfriska Lyx, som togs sig an utmaningen med ett leende på läpparna. Rundan tog totalt en och en halv timme och hem kom en trött men nöjd Lyx!

Födelsedag!

I torsdags fick jag en tunnel i födelsedagspresent till Lyx. Det är en vanlig tunnel från IKEA:s barnavdelning och fungerar alldeles utmärkt att öva med till den framtida agilitykarriären. Dock tyckte Lyx att tunneln var lite läskig, dels för att den rullar runt lite när hon går i den men även för att den prasslar lite. Jag lägger in en  favoritleksak som hon ska gå in och hämta och när hon lyckas så får hon mycket beröm, så det går bättre och bättre!

Lyxiga Lyx

Har varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen den senaste tiden, men här kommer i alla fall några fina bilder på Lyx.

Till minne av älskade Vitpeppar

För två år sedan, den 6 september 2009, lämnade världens underbaraste kanin oss och vi saknar honom än idag.

Vildbacken Vitpeppar, var hans riktiga namn. En dvärgvädur från Göteborg och familjens första riktiga husdjur. Det var sällan som han faktiskt kallades för Vitpeppar, han hade tusentals namn; "Tusse, vippsen, vitsippe kaninen, kryddan" och många, många fler.  

Vitpeppar var det underbaraste djur man någonsin i sin vildaste fantasi kunnat fantisera om. 

Han bodde i en bur utomhus, som var precis likadant målad som det stora huset, med kompostnät runt omkring så att han fick tillräcklig plats att kunna springa runt på. Där bodde han år in och år ut, i ur och skur och i svettigt sommarväder. Han älskade att komma in till oss i stora huset, där han hade sin bestämde plats i soffan och där han många gånger försökte gömma sig så att vi inte skulle hitta honom och bära ut honom igen. 

När det var djup snö, fick vi skotta undan snön i hans hage, vilket han glatt hjälpte till med, genom att putta undan snön framför sig. 

Vitpeppar gillade även att hoppa hinder. Det fanns i hans gener och han var mycket duktig på det. En gång bestämde vi oss för att tävla med honom, för han hoppade ju så bra hemma. Men väl på plats, luktade det så gott av alla tjejkaniner att han blev helt tokig och alldeles till sig och det slutade med att han badade i ett vattenhinder och vägrade flytta på sig. Sedan dess fick han aldrig åka på någon mer tävling, men fortsatte ändå att hoppa hemma i trädgården för skoj skull. 

Jag minns fortfarande den väldigt mjuka pälsen och hur han kom med sin lilla nos och buffade på än när man satt hos honom i hans hage. Hans ivriga sätt varje morgon när han skulle få sin hasselnöt, innan han kunde hoppa ut i hagen och göra morgonens behov. Hur han flera gånger på allra konstigaste sätten rymde och satt på yttertrappan när man öppnade dörren och väntade på att få komma in. 

Det var fruktansvärt den dagen han somnade in, han låg i min famn och drog en sista suck. Än idag har jag svårt att förstå hur man har kunnat sörja en liten kanin så mycket som hela familjen har gjort, "han var ju bara en kanin", men för mig, så var han så mycket mer.

En dag tillsammans

Idag fick Lyx och Kennet vara tillsammans ute och leka. Båda två var jätteduktiga!

 Kennet blev sugen på att gräva i rabatten under bambun, och såklart var Lyx där och spanade in arbetet. De har ju tidigare trots allt hjälpts åt, var och en för sig, att gräva det djupa hålet för att hälsa på grannarna i Kina. 

Kennet fick nog av Lyx nyfikenhet och försökte schasa bort henne genom att fäktas med tassarna.

Lyx fattade inte vinken, så Kennet gav upp och grävarintresse svalnade, men Lyx ville ändå fortsätta leka. 

"Den där vita lurviga saken kan man kanske ha som lekkamrat?!"

Kennet blev återigen, rent ut sagt förbannad på Lyx och nafsade henne i benet för att markera att "nu får du lägga av!". Lyx reagerade med att underkasta sig och Kennet blev The Boss resten av dagen. 

Skam den som ger sig!

Lyx nya säng

Lyx har växt ifrån sin säng/bia och har inte velat sova i den på flera dagar, utan har sovit på mitt överkast som legat nedslängt på golvet. Så idag bestämde jag mig för att göra en provisorisk bädd som hon kan ha tills jag hittar en ny, lite större korg. Ett gammalt barntäcke som jag klädde i härliga tyger från Panduro, kunde knappast blivit bättre och Lyx har redan godkänt det! 

Födelsedagstårta

Imorgon fyller pappa år, detta firade vi i förväg med att jag och Syster Yster bakade våra livs första tårta! Vi kunde inte riktigt bestämma oss för bara en tårta, så det blev en jättetårta, med 7 lager + topping, från 5 olika recept! Vi kände oss lite som Rachel (Jennifer Aniston) i "Vänner" avsnittet där hon bakar en trifle cake till Thanksgiving. Joey älskar hennes misslyckade kaka och förklarar det hela med att alla lager är ju goda var och en för sig, så varför inte blanda allt gott tillsammans. Så jag och Syster Yster valde ut de lager som skulle smaka gott var för sig, det blev följande:

• 3 lager sockerkaks tårtbotten
• 2 lager citron/apelsin kräm
• 1 lager maräng
• 1 lager rårörd hallonsylt
• 1 topping bestående av daim-grädde

I vilket fall som helst, så blev tårtan riktigt god, faktiskt den godaste tårtan jag någonsin ätit (i vanliga fall tycker jag inte om tårta, så denna var alltså riktigt god).